|
|
  Historie » Barnetrinn » Bakgrunnsstoff
|
« Tilbake |
Rasch - gården
 |
|
Albrekt Rasch og hans kone Ana-Lisa kom til Skibotn i midten av 1840-årene. Han bygde en stilig gård her, i nærheten av havnen i utkanten av markedsplassen.
En dag på slutten av 1840 årene kom Albrekt i en heftig krangel med en full same. Etter mye om og men ble samen sint og sa:» Like fri for hus som jeg er nå, skal du også bli». Deretter gikk han tre ganger rundt huset, - mot sola.
1.juledagsmorgen samme år kom ei forferdelig sterk vindrossefra sydvest. Den tok huset og smadret det helt. Vedbitene lå strødd ut over hele markedsplassen. Ingen av de som var i huset fikk en skramme, untatt Rasch sjøl som ble litt kveset.
Det var bare denne ene vindrossa. Ikke et hus på Skibotn ble rørt unntatt Rasche- gården.
Med stormkastet kom en svart stygg fugl som lignet en ravn, og alle forstod hva som var årsaken til denne merkelige stormen.
Det fortelles også at før stormen lå ei lita jente og sov i annen etasje på Rasch-gården.Da stormen kom,ble både hun og senga tatt av vinden og satt så pent ned på skarasnøen at hun fortsatte å sove.
Etter stormen ble alt samlet sammen og et større og bedre hus ble bygd.I dette arbeidet deltok to finlendere, og da de tok fatt på grunnarbeidet sa den ene finnen. «Nå legger vi en slik grunn at satans makter ikke skal gjøre det noe mer.»
Historien er hentet fra et gammelt avisutklipp om sagn og sagaer fra Lyngen.
Skrevet av Marte Rasch Lambela
«BLÅST FÅR DET BLI»
Av Samuli Paulaharju
Den finske forskaren Samuli Paulaharju reiste i 1920-åra blant kvenane i Nord- Troms og Finnmark. I boka « Finnmarkens folk» fortel han frå desse turane med tekst, fotografier og teikningar. På Skibotn hørte han historia om då Rasch-huset blei tatt av stormen....
Vid de tiderna var närapå hela Nord-Norge i en enda mans besittning, åtminstone Lyngens førsamling och Karlsøy socken, vars huvudkyrka fanns borta i Tromsø.Denne mäktiga man, herre øver flera socknar, var Haakivanaa, den store kjøpmannen Hagen på Karlnes vid Lyngen, Näskungen kallad. Gubben Hagen hadde tre døttrar, och så bottenrik var han, att han kunde ge var och en av døttrarna sextiotvå hemman i hemgift.Så storrik han var, kunde han i alla fall bli ond den gången Speinin Oula milade kol och släppte elden løs i Apaja tallskog så at den brann ända til strandkanten och «bara asken var kvar».Då blev Näskungen sint och skulle sätta Oula i «slaveri» och fängsel. Men gubben Oula lät seg inte bekomma utan jojkade:
Hagen är allt ond han,
men Speinin Oula är allt bra gammal
att hamna i slaveri han.
En køpman från Skjervøy, Alfred Rasch eller Gammel-Raska fick en av Näskungsdøttarna, Ane-Lisa, med 62 hemman dessutom eller hele Skibotn älvdal ända upp till finska och svenska gränserna med fjell och kuster, med marknadsplass och Markkina- Makreeta och Järkkä-Jussa.Gammel- Raska kom till Skibotn och byggde kring 1840 i kanten av marknads – platsen, nära hamnen, en ståtlig gård, drev sin køpenskap med lappar, finnar och torneborgare och blev allt rikare och rikare, tills han vart upphøjd till ny Näskung i Skibotn.
Men så hände sig en gång i slutet av 1840-talet, när det var stor novembermarknad i Skibotn och Rasken satt i sin kammare tilsammans med stora herrar och søp, att där steg in i rummet en något dragen lappgubbe, klädd i en gammal pesk med en vidja till skärp. Peskgubben bad om natthärbärge i stugan, men Rasken tog øvermodigt främlingen i vidjebältet och slängde honom ut i mørkret. Då svor och førbannade den utkørde lappgubben, som var sjølve präst- Fjeltner från svenska Lappmarken:
Du kastar mej ut gjennom dørren nu, men sjølv ska du ut där ingen dørr är...Liksom jag går min väg och får ligga ute øver natten, så ska också du få bli under bar himmel.
Och den druckne lapprästen begav sig till marknadslapparna, jojkade väldeligen hos dem, krafsade sedan åt sig tre spånor i näven och slängde en i riktning åt Raskens gård sägandes: «Människor bør ingen dräpa!» Så kastade prästen en spåna till och førbjød: «Här ska ingen eld vara!» Och så lät gubben sin tredje spåna flyga och ropte høgt i skyn: «Blåst får det bli... så blir det nånting øver!».
Och blåsten kom, på själva julmorgonen. Redan sent på julafton hørde lapparna i Outapera, gubben Tomma och hans gamla Marja, ett underligt oväsen från Leppaluokka tallskog vid marknadsvägen, det var somom många rajder efter den andra far førbi så det brakar, med bjällerskall och slängade pulkor. Det darrar i marken och ljuder sällsamt tal, och rajder kommer och far i en strøm, fast ingenting syns før øgot...Outapera- Tomma och Marja både hørde och førstod att det var ofolk i farten.
Och underst bitti om morgonen, när den korta dagen just høll på att gry, men Raskens gård ännu inte hadde vaknad, kom där sydvästifrån, in genom fjordgattet, en førskräcklig väderil som vrålande rusade fram utmed stranden, tills den pløtsligt gnydde till, surrade om och høgg tag i Raskens stora loftsgård och ryckte den med sig ända nerifrån grundstenarna och spred den uyøver Markkinavaara tallskogar. Vinden skadade ingen enda människa, också dotteren i huset som sov på loftet knuffade den bara i snøn med säng och allt. Inte heller gjorde ilen någon annan illa, utom att den lyfte på taket till en nav marknadsstugorna och flyttade upp det på en stor sten som på en hylla.
Men grannarna såg på detta med førskräckelse, så mycket mera som de hade skådat en sällsam varelse i värilen, liksom en stor svart kråka. Därav gissade ju alla att det hela var den vidjeomgjordade lapprästens verk.
Under hela julhelgen fick gubben Rask gå och samla ihop sitt bohag i fjället med Markkina-Markreeta och Outaperalapparna till medhjälpare. Men snart nog var rikmannen på føtter igjen och lät bygga en dubbelt større och ståtligare loftsgård på samma plats. Där var två man från Finland med och yxade førresten. Och på den gården bet inga värilar mer. Før när grunden lades trollade Riikan Antti som var klok finne:
Nu lägger vi den sorts grund att inga satans krafter rår på den. Denna samma Gammel-Raskens gård står alltjamt norrøver i byn stor och vit och ståtligast i nejden, så att vilken främmande som helst kan se var Näskungens släkt har sin boning.
ORKAN I SKIBOTN
Huset til Rasch blir rasert
Tromsø 18.januar
Søndag 9.januar , klokka 10 om formiddagen forekom det en orkan i Skibotn i Lyngen. Handelsmann Rasch befant seg i sitt våningshus` dagligstue med to andre menn, da en rosse kom med en utrolig kraft og slo ut vinduene. Så river den deretter taket av, blåser veggene inn og blåser bort stokk for stokk, slik at alene 4 av 5 omfar gjensto. Ved en heldig tilfelle befant personene etter det første overraskelsesøyeblikk seg liggende sammenklemte under noen stokker. Disse hadde heldigvis da veggene styrtet sammen lagt seg tvers over hverandre, slik at de innbyrdes flyttet hverandre og etterlot nettop så mye plass at de tre mennene ikke ble klemt ihjel. Rasch` øvrige familie oppholdt seg i det øyeblikk orkanen styrtet den gamle bygning, i et nyere tilbygg til huset. Konen, som gikk med det yngste barn på armen i nederste etasje sprang da hun hørte det forferdelige bråket innstinktsmessig gjennom vindusåpningen og ut i gården med barnet på armen.
En på stedet værende svensk handlskar reddet de øvrige barn ut av barneværelset som lå på loftet i samme nye tilbygning. En pike skyndet seg ut i gården akkurat da taket blåste over hodet på henne.
Også tre tjenestepiker som oppholdt seg i den gamle bygningens kjøkken berget seg da en stokk falt mot muren.
Hele den gamle bygningen ble totalt ruinert og taket bleste av tilbygningen.
Ingen av de 14-15 menneskene som oppholdt seg i våningen kom til noe betydelig skade. Men betydelig er det tap Rasch har lidt. Han vurderer det selv til treogethalvttusen daler. Rasch hadde assurert huset i brannkassen for 1500 daler, men på grunn av skattelovene fikk han ingen erstatning.
For tiden har Rasch og hans familie bare en markedsstue til oppholdssted.
Ur, skatoller og andre møbler fantes etterpå flere hundre meter fra huset. Tømmer som ble funnet var så knust at det bare kunne brukes til brensel.
|
|
 
|
Skrevet av Liv Johansen, fredag, 15.09.2006 - klokken 10:06
Sist endret: fredag, 20.04.2007 - klokken 15:03 |
|
|
|
